Kursutveckling och kursplaner

Under förra året tog vi fram ett förslag för ökad valbarhet för studenterna i det systemvetenskapliga programmet. Förslaget är publicerat här på bloggen och delvis presenterat för ett antal kolleger.

Som en del av underlaget till förslaget så analyserade vi bland annat kurserna som idag ges i programmet ur olika perspektiv. För att få en bild av hur programmet förändrats genom tiderna, så tittade vi bland annat på revideringsdatum för kursplanerna.

Straxt före jul så satt vi och diskuterade utbildningen, kurser, undervisning och lärande med några studenter ur år ett i programmet. En fråga som kom upp var hur arbetet med kursutveckling går till; varför, hur och när kurser förändras. Som vanligt så är svaret ett undflyende “det beror på” samt “det är olika”. Men i princip så är kursansvarig ansvarig att analysera resultat av genomförd kursvärdering och eventuellt justera kursupplägg och föreslå ändringar i kursplan. Kursplanerna ändras i olika omfattning och vi utgår från att det finns skäl för skillnader.

Vi tittade närmare på kursplanerna (det är givet antalet kurser som erbjuds inom programmet inget omfattande arbete att ta fram dessa data, kursplanerna finns tillgängliga online för den som vill undersöka själv) utifrån när de reviderats.

Nedan redovisar vi åldern på en kursplan (vi tog fram åldern genom att räkna ut hur lång tid som förflutit från senaste revisionsdatum till det datum vi gjorde undersökningen i slutet av 2018). Vi redovisar även datum för fastställande av kursplanerna.

I snitt är kursplanerna cirka tre år gamla (tre år har förflutit sedan de förändrades senast).

Ett antal kursplaner reviderades förra året

  • TIG015 Informationsteknologi och informationssystem,
  • TIG058 Programmeringsteknik och databaser,
  • TIG164 Interaktionsdesign
  • TIG165 Informatik som vetenskap och
  • TIG167 Fördjupning i programmering.

De tre äldsta kursplanerevisionerna var

  • TIG016 Verksamheter och information (2011, 7 år sedan revision),
  • TIG064 IT – Ledning, Styrning & Strategi (2012, 6 år sedan revision) och
  • TIG059 Systemutvecklingsprojekt (2013, 5 år sedan revision).

Ett annat sätt att titta på utvecklingen av kursplaner är att se när kursen togs fram. Tyvärr har vi inte kunnat få fram hur många gånger en kursplan reviderats från de öppna källorna. Om vi hinner ska vi begära ut alla versioner av kursplanerna för att få fram dessa data. Men vi kan i vart fall få fram data om när kursplanen först togs fram (vilket torde vara födelsen av kursen) och detta kan ge en fingervisning om hur länge kursen varit en del av programmet. Detta är alltså ett annat sätt att se på kursplaneålder och kursutveckling inom programmet.

Om vi tittar på kurserna ovan så är resultatet:

Kurs                      Ursprungligt fastställanded.   Ålder
TIG015                    2008-10-15                     10 år
Informationsteknologi
och informationssystem

TIG016                     2008-10-15                    10 år
Verksamheter och
information
TIG058                     2008-10-15                    10 år
Programmeringsteknik
och databaser

TIG059                     2007-10-24                    11 år
Systemutvecklingsprojekt

TIG164                     2014-03-12                     5 år
Interaktionsdesign

TIG064                     2012-03-12                     7 år
IT - Ledning, Styrning
Strategi

TIG167                     2015-06-11                     4 år
Fördjupning i
programmering

TIG165
Informatik som vetenskap   2014-03-13                     5 år

Sett ur detta perspektiv, så är av de ovan utvalda kurserna TIG167 (fördjupning i prog.) den yngsta kursplanen med sina fyra år sedan ursprungligt fastställande. Därefter kommer  TIG165 (Informatik som vetenskap) och TIG164 (Interaktionsdesign) med sina fem år vardera. TIG064 (IT – Ledning, Styrning Strategi) har varit med oss i 7 år. TIG015 (Informationsteknologi och informationssystem), TIG016 (Verksamheter och information) och TIG058 (Programmeringsteknik och databaser) har funnits i ett helt decennium med sina 10 år. Längst har vi haft med oss TIG059 (Systemutvecklingsprojekt) på 11 vårar.

Om vi tittar på samtliga kursplaner, så är följande kurser intressanta: TIG162, Affärssystem vars kursplan togs fram 2014-03-12 och har aldrig reviderats sedan dess, samt TIG163, Beslutstödssystem som togs fram 2014-03-12 och sedan dess inte heller har reviderats.

TIG166 Tillämpad IT management är en relativt ung kurs som skapades 2015-06-15 och reviderades så sent som 2017-09-07. Detta påminner om TIG167 Fördjupning i programmering som skapades 2015-06-11 och reviderades 2018-09-12.

Det verkar dock inte finnas en tydlig korrelation mellan ålder på en kursplan och hur länge sedan en kurs reviderades. Av de fem äldsta kursplanerna (sett från ursprungligt fastställandedatum) så är det bara två som har mer än fem år sedan senaste revision:

  • TIG016, fastställd 2008-10-15, senast reviderad 2011-02-09
  • TIG059, fastställd2007-10-24, senast reviderad 2013-04-22

Av de fem yngsta kursplanerna så är det bara en som har relativ lång tid sedan senaste revision:

  • TIG162, fastställd 2014-03-12, aldrig reviderad.

De fyra yngsta kursplanerna är:

  • TIG166, fastställd 2015-06-15, senast reviderad 2017-09-07
  • TIG167, fastställd 2015-06-11, senast reviderad 2018-09-12
  • TIG165, fastställd 2014-03-13, senast reviderad 2018-11-23
  • TIG164, fastställd 2014-03-12, senast reviderad 2018-11-23

Mer efterforskning behövs för den som vill grotta ned sig djupare i detta. Till exempel vore det intressant att jämföra med kursplanerna på andra, liknande program samt andra program inom GU. Det vore också intressant, som sagt, att begära ut samtliga revisioner av samtliga kursplaner för att dels undersöka hur ofta de reviderats och med vilket intervall, dels för att undersöka vad som ändrats mellan revisionerna. Just nu är vi dock mitt uppe i kursavslut för TIG167 och kommer därefter direkt dra igång TIG058. Vi får se om vi har tid och energi att undersöka detta vidare. Kanske någon kollega finner detta intressant och kan ta vid kartläggningen, kanske som en del av den översyn av programmet som är utlovad?

Som vanligt lägger vi inga värderingar i detta. Vi presenterar fakta och data. Utan vidare efterforskning och jämförande studier av kursplaner i andra program är det svårt att veta huruvida programmets kursplaner sticker ut i det undersökta avseendet. Vår förhoppning är att vi besvarat studenternas frågor delvis samt att vår sammanställning kan komma till nytta eller leder till användbara insikter under översynen av programmet.

 

Advertisements
Posted in kursutveckling, pedagogik, Uncategorized | Tagged , , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Det här med kurslitteratur

Då vår avdelning saknar såväl ordinarie programansvarig, som vice-prefekt för grundutbildningen, så vänder sig ofta studenter till oss med frågor och synpunkter angående programmet, kurser och utbildningen i stort. Detsamma upplever säkert våra lärarkolleger. Vi brukar då försöka svara så gott vi kan och hänvisa till prefekt, som är tillförordnad programansvarig tillika tillförordnad vice-prefekt i väntan på att dessa tjänster tillsätts.

Häromveckan fick vi frågor om och synpunkter på kurslitteratur som någar av studenterna tyckte var “föråldrad och inaktuell”. Vi har svårt för att uttala oss om andra kurser än de vi sjävla ger och har inte heller speciellt bra koll på litteraturtillgången i dessa kurser. Men det fick oss att fundera kring val av kurslitteratur i allmänhet. Kan kurslitteratur vara för gammal? Förlegad? Föråldrad?

Huruvida kurslitteratur blir inaktuell har naturligtvis med disciplinen och ämnet att göra. Logik och matematik kanske är ämnen där fakta, “sanningar” och innehåll inte utvecklats nämnvärt för kurser på grundnivå. Kanske hör grammatik, fonetik och semantik även dit. Pedagogiken och terminologin kanske ändras i viss mån, men sakligt och innehållsmässigt så går det nog långsammare där än inom exempelvis pedagogik som ämne, medicin, statsvetenskap, modern historia eller mediekonsumtion för att nämna några ämen där utvecklingen kanske går fortare.

Så vårt svar på frågan blir nog ett undvikande “det beror nog på kurs och ämne”. Samt “Ta upp detta med kursansvarig”.

Däremot så hade vår nyfikenhet på hur det ser ut inom litteraturlistorna på programmets kurser väckts och vi bestämde oss för att se om vi kunde få fram något riktvärde på hur gammal kurslitteraturen kan vara. Så vi tog helt enkelt och läste litteraturlistorna för de kurser för vilka sådana finns publicerade (alla kurser utom TIG059 Systemutvecklingsprojekt, TIG163 Beslutstödssystem och TIG164 Interaktionsdesign har publicerat litteraturlistor).

Vi har begränsat oss till sådan kurslitteratur som antingen benämns “Kurslitteratur” där ingen uppdeling mellan obligatorisk och annan litteratur finns; samt sådan litteratur som benämns “obligatorisk”.

I genomsnitt var kurslitteraturen 5,5 år, enligt vår högst ovetenskapliga undersökning. Dock var standardavvikelsen hög, hela 6,2 år! Så det är stor spridning på kurslitteraturåldern. 6 av 10 undersökta kurser har dock lägre ålder än snittet.

För dem som i likhet med oss är statistiknördar så kommer här en sammanställning:

kurslitteraturålder

Detta är naturligtvis ämnat att tas med en nypa salt. De kurser som har en lång litteraturlista med exempelvis många akademiska artiklar med en stor spridning i publiceringsår får ju en högre snittålder på sin kurslitteratur. Kanske skulle man begränsa sig till enbart böcker. Men för att kunna ta med kurser som inte använder sig av vanliga böcker, så tog vi med även kurser med online-material så som akademiska artiklar och vårt eget kursmaterial (som ligger online).

För att ingen ska kunna tolka detta som något annat än en spännande undersökning, så redovisar vi naturligtvis våra källor nedan samt bjuder på en diskussion om undersöknignen.

Det kan finnas flera anledningar till att kurslitteraturen ser gammal ut när man sammanställer det så här. En kurs som uteslutande eller till stor del använder vetenskapliga artiklar kan få en hög snittålder om man tar med artiklar som är gamla. Det kan ju vara motiverat att ha med gamla artiklar för att ge en historisk överblick över hur ett ämne har utvecklats. Dessutom kan det finnas gamla artiklar som håller hög relevans än idag. Oftast har man med en blandning av gamla och nya artiklar i en sådan kurs, gissar vi. Men snittet kan bli lågt på grund av några riktigt gamla artiklar som för den sakens skull inte är irrelevanta.

En kurs i litteraturhistoria kan naturligtvis ha med kurslitteratur som är väldigt gammal som obligatorisk läsning. Det kan dra upp snittåldern på litteraturen i en sådan kurs.

Några svagheter med vår högst ovetenskapliga undersökning är att vi satte 0,5 år som ålder på vår egen kurslitteratur, då vi ständigt uppdaterar den. Det är vår ärliga bedömning att vår litteratur inte är äldre än 6 månader. För den som betvivlar detta, så välkomnar vi till en granskning. Vår litteratur ligger ju på en wiki, så sidorna har en changelog automatiskt.

Vi har 441 unika webbsidor i wikin (motsvarar ungefär 4432 A4-sidor om man skriver ut dem). Vi har sedan wikin skapades genomfört 12,186 redigeringar. I snitt har vi redigerat varje sida 13 gånger. De sidor som är mest redigerade är naturligtvis de sidor som utgör kurslitteratur i våra kurser. För den skeptiske finns en redigeringshistoria att tillgå för varje enskild sida, precis som på alla MediaWiki-instanser. Nåväl, den första sidan skapades 16 maj 2016, så även om vi hade räknat därifrån, så hade vår litteratur fått åldern 2,5 år.

Innehållet i vår kurslitteratur kan ju förstås vara föråldrat men det gäller rimligtvis tryckt kurslitteratur också. Vi har inte tittat på innehållet i kurslitteraturen och försökt bedöma hur aktuell den är. Vi har bara tittat på publiceringsdatum.

En annan svaghet är att vi inte tagit med de kurser som inte publicerat litteraturlista. Vi fann inga litteraturlistor för TIG059, TIG163 eller TIG164.

Ytterligare en svaghet hos denna undersökning, som vi alltså gjort med glimten i ögat och av ren nyfikenhet, är att vi inte gått igenom kurslitteratur för motsvarande eller liknande kurser på andra skolor och institutioner. Det är kanske något som någon annan nyfiken kan ta på sig att göra?

Dessutom, det är kanske orättvist att ta med enstaka väldigt gamla böcker som påverkar genomsnittsåldern. Om vi ignorerar den äldsta boken/artikeln i varje litteraturlista blir resultatet så här i stället. Vi sätter snittåldern inklusive äldsta boken/artikeln inom parentes.

  • TIG015 ISIT Informationsteknologi och informationssystem
    • 4 år (5,5 år)
  • TIG015 JAVA Informationsteknologi och informationssystem
    • 0,5 år (ingen skillnad)
  • TIG016 Verksamheter och information
    • 16,7 år (19,2 år)
  • TIG058 Programmeringsteknik och databaser
    • 0,5 år (ingen skillnad)
  • TIG098 eBusiness & eGovernment
    • 1 år (ingen skillnad)
  • TIG162 Affärssystem
    • 3 år (3,5 år)
  • TIG064 IT – Ledning, Styrning & Strategi
    • 7,8 år (8,4 år)
  • TIG166 Tillämpad IT management
    • 10 år (12,8)
  • TIG167 Fördjupning i programmering,
    • 0,5 år (ingen skillnad)
  • TIG165 Informatik som vetenskap
    • 3 år (ingen skillnad)

Det är några kurser som sticker ut; TIG016, TIG166 och TIG064. Det beror säkert på brister i vår metod. Vi bortser från den fjärdedel äldsta böckerna (sorterat på ålder stryker vi 25% av böckerna/artiklarna från äldsta bok och mot nyare böcker) i respektive kurs och ser vad vi får för snittålder utan den fjärdedel äldsta böckerna:

  • TIG016 Verksamheter och information
    • 16,7 år (tog bort de två äldsta böckerna av 8)
  • TIG166 Tillämpad IT management
    • 10 år (tog bort de två äldsta böckerna av 8)
  • TIG064 IT – Ledning, Styrning & Strategi
    • 5,7 år (tog bort de 7 äldsta artiklarna av 29)

Det verkar vara artiklar som drar upp snittåldern. Om vi bortser från akademiska artiklar (som verkar vara överrepresenterade vad gäller “gammal” litteratur), så är topplistan för vanliga pappersböcker som följer:

  • (17 år) Mathiassen et al., Objektorienterad analys och design, 2001
  • (9 år) Lundberg, D., IT och Affärsnytta, konsten att lyckas med investeringar i IT, 2009
  • (7 år) Walla, E. Presentationsteknik och retorik – för ingenjörer och tekniker, 2011
  • (4 år) Johan Magnusson och Andreas Nilsson: Enterprise System Platforms: Transforming the agenda, 2014
  • (4 år) R. Sharda, D. Delen, E. Turban, Business Intelligence and Analytics: Systems for Decision Support, 2014
  • (4 år) Bocij, P., Greasley A., and Hickie, S.. Business Information Systems, 2014
  • (3 år) Christian Ax, Christer Johansson och Håkan Kullvén; Den Nya Ekonomistyrningen, 2015
  • (3 år) J. Bell i samarbete med S. Waters, Introduktion till forskningsmetodik2015
  • (1 år) Ed., Kenneth C. Laudon & Carol Guercio Travers. E-commerce, Global Edition, 2017

Snittåldern på pappersbökerna blev 5,78 år. Vi har inte räknat ut snittåldern på artiklarna men vi såg att bland artiklarna finns det fler riktigt gamla publiceringsår, än bland böckerna.

Den äldsta boken är från 2001. Den äldsta artikeln är från 1981 (Staw, B. M. (1981). The escalation of commitment to a course of action. Academy of management
Review, 6(4), 577-587) och vi fann 8 stycken artiklar från 1990-talet.

Det skall också sägas att bland artiklarna fanns artiklar från 2016, 2017 och även 2018 (Karhu, K., Gustafsson, R., & Lyytinen, K. 2018. Exploiting and defending open digital platforms with boundary resources: Android’s five platform forks. Information Systems Research.). Den senare artikeln kanske även vann i kategorin “längst titel” – här behövs mer forskning dock 😉

Slutsats

Det är svårt att avgöra var gränsen för gammal kurslitteratur går. Det beror på kurs och ämne, samt hur mycket ny litteratur det finns att välja mellan. Det är något som varje kursansvarig får avgöra.

Vårt tips till er studenter som har synpunkter på kurslitteraturens ålder är, kom med förslag på nyare litteratur till era lärare. Även om det är svårt som student att avgöra när verkligheten förändrats i förhållande till när kurslitteraturen skrevs inom olika ämne, så kan ni undersöka litteraturmarknaden och gå till biblioteket och undersöka.

Ett annat tips är att kolla vad för litteratur som används i motsvarande kurser på andra institutioner eller skolor. Varför inte kontakta respektive studentkår och höra om studenterna på andra skolor är nöjda med litteraturen eller kan ge tips på bra litteratur.

Eller varför inte fråga personer i arbetslivet, om de har några tips på bra böcker? Detta gäller naturligtvis mer praktiskt inriktade kurser och inte de mer akademiskt intriktade kurserna. Passa även på att fråga eventuella gästföreläsare.

God fortsättning och gott nytt år!

Källor

  • TIG015 ISIT Informationsteknologi och informationssystem
  • TIG015 JAVA Informationsteknologi och informationssystem
  • TIG016 Verksamheter och information
  • TIG058 Programmeringsteknik och databaser
  • TIG098 eBusiness & eGovernment
  • TIG162 Affärssystem
  • TIG064 IT – Ledning, Styrning & Strategi
  • TIG166 Tillämpad IT management
  • TIG167 Fördjupning i programmering,
  • TIG165 Informatik som vetenskap

 

Posted in pedagogik, Uncategorized | Tagged , , , , | Leave a comment

Presentation of the suggestion for more optional courses

Hi!

Here are two versions of the presentation we gave to the program committee for the Systemvetenskapsprogrammet (systems science bachelor program), where we presented our ideas for more possibility for the enrolled students to pick optional courses within the program framework.

One Swedish version: http://wiki.juneday.se/mediawiki/images/a/a0/Presentation-valbarhet.pdf

One Swenglish version (sorry about our not having time to translate the full presentation): http://wiki.juneday.se/mediawiki/images/7/75/Presentation-More_specialization_-_SysVP.pdf

See previous blog post for the link to the longer document with a more detailed description of our suggestion and our rationale for presenting it.

R + H

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Kursanalys TIG015 HT2018

Här kommer kursanalysen från programmeringsdelen av TIG015.

Länk: Kursanalys_TIG015_Programmeringsdelen_HT2018.

Här är changelog (förändringar som gjorts under kursens gång): ChangeLog_-_TIG015_H18

Här är kursutvärderingen: Kursvärdering_TIG015-prog_-_2018

/R+H

Posted in pedagogik, TIG015, Uncategorized | Tagged , | Leave a comment

Förslag om nya kurser för inriktning SysVP

Edit: Vi har formulerat om oss något i förslaget och posten nedan för att fokus ska bli tydligare, i förhoppning om att vi ska nå fram bättre med förslaget.

Vi har tagit fram ett förslag om nya kurser på Systemvetanskapliga programmet på Göteborgs Universitet. Förslaget finns att ladda ned som pdf.

Bakgrund (finns i pdf:en)

Vi har undersökt huruvida studenterna skulle vara intresserade av att kunna inrikta sig mer inom programmet, till exempel genom att vi erbjuder fler icke-obligatoriska kurser under årskurs 2 och första terminen årskurs 3.

Vi har också studerat omvärden genom att undersöka mängden programmerings- eller databaskurser det ges som obligatoriska respektive valbara kurser på andra systemvetenskapliga program.

Läs vidare i Förslag_om_nya_kurser_för_inriktning.

 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Förbättringsarbete TIG015 – Java-delen – 2017

Här kommer en kort redovisning av vad för åtgärder vi vidtagit för att förbättra kursmaterialet som vi kallar Programming with Java, vilket används som kurslitteratur och -material i bland annat kursen TIG015, “Informationsteknologi och informationssystem” i den delkurs som handlar om programmering med Java.

Förbättring av kursplanen

Efter kursen tog vi tag i kursplanen tillsammans med kursansvarig (och med hjälp av vår klippa till utbildningshandläggare Axel!). Kursen har sedan många år haft en i praktiken tydlig uppdelning i två delar; en del som består av ett projekt där studenterna får “kunskaper om informationssystem i verksamheter och genomförande, planering och deltagande i projekt enligt projektmetodik” och en del som är en introduktionskurs i programmering där studenterna får “kunskaper om programmering och problemlösning samt utveckling av program i ett objektorienterat språk, t.ex. Java”. Citaten är från vår reviderade kursplan.

De två delarna har haft olika lärare (Henrik och Rikard har undervisat i programmeringsdelen sedan några år tillbaka), olika examinationsformer,  olika kurslitteratur samt olika upplägg. Studenterna har uppfattat att det är “två kurser i ett” medan den tidigare kursplanen inte riktigt förmedlat detta.

I den tidigare kursplanen beskrevs innehållet i kursen på följande vis:

“I kursen diskuteras olika former av informationsteknologi och dess användning. Kursen
ger kunskaper om systemtänkande, informationssystem och dess utveckling samt
projekt som arbetsform. Teori varvas med praktiska övningar i problemlösning inriktad
mot system- och programkonstruktion.”

För att göra kursen tydligare för studenterna (och lärare) så tog vi ett omtag och skrev om kursplanen i sin helhet så att innehåll och mål bättre stämmer överens med det innehåll som traditionellt funnits i kursen. Nu är det tydligt för alla att kursen består av två delkurser med olika inriktning. Den nya kursplanen gäller från och med 2018-09-03, höstterminen 2018,

Arbete med kursmaterialet

Vad gäller delkursen i Java-programmering, så har vi även tagit till oss återkoppling från studenterna (som givits i form av formativ kursvärdering, kursvärderingsenkät och i samtal med studenter och studenthandledare). Detta har lett till att vi tagit fram en del nytt undervisningsmaterial för kursen för att komplettera upplevda brister.

Om vårt kursmaterial

Vårt undervisningsmaterial består av en mängd föreläsningsbilder (PDF) vilka vi dels använder när vi föreläser, dels använder för att spela in föreläsningsvideor. Utöver detta använder vi en Wiki som kursupplägg med schema och sidor för de moment som ingår i Java-kursen. Sidorna med kursmaterial består av en “teorisida” med en kort beskrivning av ett moment och länkar till föreläsningsbilder, föreläsningsvideorna och länkar för fördjupning och vidareläsning. Till (nästan) varje moments sida hör också en sida med övningsuppgifter och frågor (med dolda lösningsförslag som kan expanderas och göras synliga i webbläsaren när studenten så önskar). Vi länkar också eventuell källkod med exempel och lösnignsförslag som kan behövas som komplement.

Föreläsningsvideorna verkar uppskattas av majoriteten studenter utifrån den återkoppling vi fått genom åren. Filmerna ligger publikt på Vimeo och har en hel del besökare utöver våra studenter, vilket naturligtvis är roligt. Studenterna uppmanas att se varje schemalagt föreläsning i förväg på Vimeo så att de kommer föreberedda och laddade med frågor till föreläsningen. Det förekommer också att studenter ser videorna om de får förhinder, vilket naturligtvis är bättre än att helt missa föreläsningen. Inför tentamen brukar vi också se en uppgång i trafiken på Vimeo, då studenterna ser om filmerna för att repetera och studera inför tentan. Detta bekräftas också av många studenter. Vi är dock noga att påpeka att det är övningsuppgifterna som ger störst resultat för att lära sig programmering som ju är ett väldigt praktiskt ämne.

Nytt material

Vi har tidigare skrivit här på bloggen om en del av det nya materialet som vi tagit fram efter samtal med studenterna. Inför kursstart nu i höst har vi ytterligare kompletterat detta med ytterligare material. Vi arbetar även för fullt med att förbättra inlämningsuppgiften så att den blir tydligare.

Här är en sammanställning av det nya materialet – föreläsnignsbilder och videoföreläsningar – inklusive det nya material vi tidigare skrivit om:

Det rör sig om 12 nya föreläsningar med föreläsningsvideor.

Läshänvisningar

En ytterligare åtgärd vi vidtagit på initiativ av studenterna är att ta fram ett särskilt dokument med Läshänvisningar som innehåller en färdplan för kursen med “checkpoints” som visar vilka delar av kursmaterialet som skall vara avklarat ett visst datum. Med detta dokument som komplement till Wikin och schemat, tror vi att studenterna lättare kan se att de följer med och vad som förväntas vara gjort och när (vilka datum). Vår förhoppning är att detta underlättar för studenterna att hålla koll på att de arbetar i rätt takt. Se screenshot nedan.

Screenshot_Läshänvisning

Skärmdump från läshänvisningen

Extra halvtidsövning

En ytterligare åtgärd, även den på initiativ av några studenter, har varit att ta fram en ny, frivillig, övning. Önskemålet löd ungefär så här: “Det skulle vara bra med en lite större uppgift när vi är klara med avsnitten om objekt och klasser, där vi ges i uppgift att skriva en hel klass från början, så man kan se om man förstått helheten.”

Detta var så självklart att vi genast satte igång. Vi saknade faktiskt en lite större uppgift eller övning, lagom att presenteras mitten av kursen, som tydligt fokuserade på att skriva en, lite större, klass från början och sedan ett program som använder klassen. Pinsamt! Så stort tack till studenterna (ni vet vilka ni är) som påpekade detta uppenbara.

Från och med i år finns en frivillig uppgift efter avsnitten om klasser där studenterna ombes (och får instruktioner längs vägen) att skriva en lite större klass och så ett program som testar att objekt från klassen beter sig korrekt.

Detta kommer att utvärderas och förmodligen utvecklas. Kanske blir det en obligatorisk uppgift på sikt.

Slutord

Slutligen har vi tagit fram en läshänvisning för självstudier för dem som behöver eller vill lära sig mer om kommandotolken Bash som vi använder i våra exempel och i undervisningen i stort, när vi programmerar.

Vi vill avsluta med att tacka tidigare års studenter för att de tagit sig tid att medverka i formativ kursutvärdering, svarat på kursvärderingsenkäten och kommit med synpunkter under och efter kursen på andra vis. Tack! Det är ni som driver kursutvecklingen framåt!

Posted in pedagogik, TIG015 | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Vad vi jobbar med när vi “är lediga”

Hmm, vi hade en diskussion med två studenter i går om varför vi inte kunde lägga så mycket tid i en kurs (obs, inte en av våra kurser) som de önskade. Studenterna skojade och sa “ni är ju ändå lediga”. Underbar och relevant fråga.

Vi båda var schemalagda 3 timmar per vecka (vardera) i kursen. Dock har vi lagt ca 20 timmar var per vecka i kursen. Det sista har gått ut lite över den produktion av material vi har att ta fram inför våra kurser i höst. Vi sade till studenterna att vi halkar efter hela tiden och behöver fokusera på “våra” kurser.

Efter diskussionen med studenterna tänkte Rikard och jag att vi för skoj skull summerar vad för publikt material vi gjort sedan 2016-08-01. Detta vid sidan om vårt egentliga jobb (att hålla kurser):

DVD-filmer: 48 st

Läroböcker: 5.5 böcker

Böcker med källkod: 3 böcker

Hur kom vi fram till detta? Jo, följande är gjort sedan 2016-08-01:

Böcker (text på en wiki): 3890 A4-sidor

Presentationer: 251 stycken, med sammanlagt 3894 sidor

Videofilmer: 620 stycken, sammanlagt 79.5 timmar

Källkod: 101504 rader publik källkod

Pod-avsnitt: 25 stycken

Bloggposter: 41 stycken svenska, 4 stycken på engelska

Vi har ovan inte räknat med material som rättnings-script, lösningsförslag (till handledare) o s v.

För att göra detta mer visuellt har vi överfört detta till böcker (en genomsnittlig programmeringsbok med fokus på Java från Studentlitteratur har ca 700 sidor) och DVD-filmer (långfilm på 1 timme och 40 minuter). Det är detta vi presenterade i början.

Som kuriosa ger detta ett snitt per arbetsdag(464 arbetsdagar) på:

Böcker (text på en wiki): 8.4 A4-sidor

Presentationer: 0.5 stycken, med  8.4 sidor

Videofilmer: 1.3 stycken,  10.3 minuter

Källkod: 218.8 rader publik källkod

….detta gör vi alltså dagligen utöver att hålla kurser 🙂

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment