En jämförelse mellan olika Systemvetenskapliga utbildningar i Sverige

Vi har känt att det är lite pinsamt gentemot våra arbetskollegor och studenter i det att vi inte har bra kunskap om vad Systemvetenskap och Informatik är. Vi kände att vi måste försöka förstå ämnena. Vi kommer göra detta på en rad olika sätt och vi börjar i dag med att undersöka hur mycket tekniska ämnen olika universitet har på sina systemvetenskapliga program. Vi har spelat in en pod om saken också: En jämförelse mellan olika Systemvetenskapliga utbildningar

En jämförelse mellan olika Systemvetenskapliga utbildningar i Sverige

Utifrån vår roll som data- och programmeringslärare på det Systemvetenskapliga programmet vid Göteborgs Universitet, har vi tittat på programmet och jämfört hur det är utformat med avseende på ingående kurser, på GU och sex andra universitet och högskolor.

En känsla vi hade av programmet vid GU var att det fanns få obligatoriska tekniska kurser. Vi ville veta om detta var signifikant för ämnet eller för programmet på GU. Med “tekniska kurser” menar vi:

  • kurser om datorn, datorer, datorkommunikation (nätverk), operativsystem
  • programmering (men även närliggande kurser så som tillämpad matematik, logik och databaskurser)

Även kurser i systemutvecklingsmetodik har vi räknat, ifall programmering lärs ut och examineras som en del av kurserna. Till de tekniska kurserna har vi också räknat kurser om IT i de fall det ingått tillämpad IT (praktiska moment). Vi har räknat till exempel kurser i IT-säkerhet som en teknisk kurs ifall det enligt kursplan ingår praktiska moment, men inte om det endast varit teori om it-säkerhet. Vi räknar inte kurser om färdiga program och verktyg som tekniska om slutanvändaren inte är en tekniker. Till exempel är en kurs om Word eller Excel inte en teknisk kurs, medan en kurs om brandväggar är en teknisk kurs. Användaren av brandväggar är en tekniker. Användaren av Office-paketet är oftast inte en tekniker.

De universitet och högskolor vi jämfört har varit:

  • GU
  • Linköping
  • Lund
  • Borås
  • Trollhättan – HiV
  • Stockholm
  • Uppsala
    • Systemutvecklingsinrikting
    • Programvaruteknisk inrikting

För att göra jämförelsen rättvis så har vi dels räknat antalet högskolepoäng för tekniska kurser som är obligatoriska men även max antal högskolepoäng om en student väljer tekniska kurser uteslutande bland de valbara kurserna.

Här är ett diagram som visar vilka utbildningar som har flest obligatoriska respektive valbara tekniska kurser i systemvetarprogrammen:

 

SysVP-kursinnehåll-I

Fig.1 Poäng (och procent av 180 hp) tekniska kurser i systemvetarprogrammen, dels obligatoriska kurser men också obligatoriska kurser plus max antal tekniska valbara kurser

Genomsnittet högskolepoäng i obligatoriska tekniska kurser var 62 (34% av programmets 180 poäng). Genomsnittet om man räknar obligatoriska kurser plus max antal valbara tekniska kurser var 74 (41%).

Göteborgs Universitet lägger sig i botten med endast 22.5 hp obligatoriska tekniska kurser (12.5%) och 37.5 hp om man räknar obligatoriska plus max antal valbara tekniska kurser (20.83%).

Göteborgs Universitets Systemvetenskapliga program ligger alltså nästan 40 hp under genomsnittet vad gäller obligatoriska tekniska kurser och nästan 37 hp under snittet vad gäller obligatoriska plus max antal valbara tekniska kurser.

Att skillnaden mellan GUs obligatoriska kursers totala hp och obligatoriska plus max antal valbara kurser endast är 15 hp, beror på att det bara finns två officiella valbara kurser på hela programmet listade i programbeskrivningen varav en är teknisk och den andra icke-teknisk. Bägge är på 15 hp. Med officiella valbara kurser menar vi att i utbildningsplanen och andra dokument som listar kurserna i programmet inte ger alternativ till de kurser som studenterna läser under årskurs 2. Det gör att många studenter inte upplever att kurserna i tvåan är valbara. Hade institutionen (eller avdelningen) haft fler kurser i sin repertoire, så hade dessa kunnat listas som alternativ till kurserna i tvåan, vilket gjort det tydligare att kurserna inte är obligatoriska. Detta öppnar upp för en spännande möjlighet, vilket vi återkommer till i en senare bloggpost.

I topp ligger programmet vid Uppsala Universitet med programvaruteknik som inriktning (Uppsala har även en inriktning för Systemutveckling). Poängfördelningen vad gäller tekniska kurser (enligt vår definition ovan) är där: 105 hp (58% av programmets 180 poäng). Siffrorna gäller oavsett om  man räknar valbara kurser eller inte. På delad andraplats från toppen liger Stockholms universitet och Trollhättan (Högskolan i Väst) om man väljer max antal tekniska valbar kurser; 90 hp (50% av programmets 180 hp).

Slutsatsen från denna helt ovetenskapliga jämförelse är att Systemvetenskapliga programmet på GU är det program av de undersökta som ligger klart lägst vad gäller teknisk utbildning inom data, programmering och tillämpad IT. Vill man läsa Systemvetenskap men så lite som möjligt om IT, programmering och datorer så ska man alltså läsa vid GU. Vill man däremot läsa Systemvetenskap och samtidigt få så mycket data, programmering och tillämpad IT som möjligt, så bör man överväga att läsa vid Uppsala alternativt Stockholm eller Trollhättan.

Tekniska kurser enligt vår bedömning

Här kommer en sammanställning av programmens tekniska kurser (så som vi bedömt kurserna efter att ha studerat kursplanerna och litteraturlistorna).

Göteborgs universitet, obligatoriska

  • TIG015 Informationsteknologi och informationssystem, 15 hp (halva kursen handlar om programmering i Java, så 7.5 hp räknar vi)
  • TIG058 Programmeringsteknik och databaser, 15 hp

Diskussionspunkt: TIG059, systemutvecklingprojekt räknar vi inte som en teknisk kurs, då det inte i kursplanen står att det lärs ut programmering eller att det är krav på detta i projektet. Namnet på kursen antyder dock att detta borde vara en teknisk kurs. Lärmålen i kursen är:

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: förklara en iterativ objektorienterad systemutvecklingsmodell, förklara hur modeller och metoder för systemutveckling, från de föregående kurserna TIG015, TIG016 och TIG058, passar in i en iterativ objektorienterad systemutvecklingsmodell. Använda metoder och modeller från kursens iterativa objektorienterade systemutvecklingsmodell, skapa en dokumentation över ett systemutvecklingsprojekt, styra ett mindre projekt. Bedöma vilken typ av kunskap som behöver tas fram under ett systemutvecklingsarbete.

Från lärmålen kan man utläsa att det rör sig om främst teoretiska kunskaper om systemutveckling. Det finns inget mål som rör programmering eller systemutvecklingen (i bemärkelsen att man producerar kod som går att exekvera). Vi har svårt att förstå vad kursen går ut på utifrån den information som ges i kursplanen. Därför räknar vi inte kursen som “teknisk” enligt vår definition.

Göteborgs universitet, valbara

  • TIG167 Fördjupning i programmering, 15 hp

Diskussionspunkt: TIG164, interaktionsdesign räknar vi inte som en teknisk kurs men är villiga att diskutera detta. Historiskt sett så har inte implementationsfasen (programmering av grafiska gränssnitt) lärts ut men examinerats ändå – så kallad problembaserad inlärning. Att studenterna lär sig implementation på eget bevåg och inte genom undervisning och handledning, gör att vi inte anser att det är en teknisk kurs. Lärmålen för kursen är:

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Identifiera de faktorer som påverkar interaktionen mellan användare och IT-baserade produkter/system, identifiera olika användarperspektiv som påverkar utvecklingen av interaktiva system, redogöra för hur ett tvärvetenskapligt angreppssätt behövs för att skapa användbara gränssnitt. Genomföra analys och design av en interaktiv produkt/system utifrån ett användarcentrerat perspektiv. Utveckla system med användarperspektiv utifrån utförd användar- och uppgiftsanalys. Implementera ett interaktivt system med gränssnittsprogrammering. Argumentera kring för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt för att konstruera och utvärdera hållbara interaktiva gränssnitt

Det som gör att vi inte klassar kursen som teknisk, trots lärmålet “Implementera ett interaktivt system med gränssnittsprogrammering.” är att vi har förstahandserfarenhet av att detta inte lärs ut under kursen. Det är naturligtvis möjligt att samma situation gäller för de kurser på andra lärosäten som vi analyserat via kursplaner och litteraturlistor (vilket så klart är en svaghet i vår analys).

Märk väl, att med rätt förkunskaper (i form av tidigare tekniska kurser), så skulle TIG164 kunna bli en mycket mer teknisk kurs. Funnes det kurser i klient- och användargränssnittsprogrammering tidigare i programmet, så skulle kursansvarig med gott samvete kunna kräva att studenterna skapar ett grafiskt gränssnitt enligt de principer för interaktionsdesign som lärs ut. Dock kan det krävas teknisk handledning i att mappa koncept inom interaktionsdesignteorin med tekniker i användargränssnittsprogrammering.

Under denna punkt kan även man notera att “TIG164 Interaktionsdesign” är valbar trots att det står i examensbeskrivnignen att interaktionsdesign är en del av kunskaperna efter examen.

Uppsala – Programvaruteknik, obligatoriska

  • Programvaruteknisk baskurs 7.5 hp
  • Inledande programmering med Java, 7,5 hp (2IS20)
  • Databaser 1, 7,5 hp (2IS222) 7.5
  • Algoritmer och datastrukturer, 7,5 hp (2IS206)
  • Systemutvecklingsmetoder, 7,5 hp (2IS223)
  • Dynamiska webbapplikationer, 7,5 hp (2IS220)
  • Kvalitetssäkring i systemutveckling, 7,5 hp (2IS224)
  • .NET-programmering, 7,5 hp (2IS225)
  • IT-säkerhet, 7,5 hp (2IS229)
  • Arkitektur och designmönster, 7,5 hp (2IS226)
  • Databaser 2, 7,5 hp (2IS227)
  • Applikationsutveckling och mobilitet, 7,5 hp (2IS228)
  • Programvaruprojekt, 15 hp (2IS213)

Uppsala – Systemutveckling, obligatoriska

  • IS A/Informationssystem och systemutveckling, 15 hp (2IS044)
  • Informationssystem A/Objektorienterad programmering I, 7,5 hp (2IS006)
  • Informationssystem A/Databaser, 7,5 hp (2IS007)
  • Grundläggande människa-datorinteraktion, 7,5 hp (2IV061)
  • Algoritmik, 7,5 hp (1MA098)
  • Informationssystem B/Algoritmer och datastrukturer, 7,5 hp (2IS012)
  • Informationssystem B/E-tjänster och webbprogrammering, 7,5 hp (2IS014)
  • Informationssystem C/Objektorienterad programmering II, 7,5 hp (2IS023)
  • IS C/Internetbaserade system 7,5 hp
  • Informationssystem/Informationsinfrastruktur 7,5 hp

Lund, obligatoriska

  • SYSA11, Informatik: Introduktion till informationssystem, varav 8 hp tekniska
  • SYSB13, Informationssystem: IS- och verksamhetsutveckling, varav 7 hp tekniska
  • SYSA14, Informatik: IT-arkitektur och mjukvarusystem, varav 20 hp tekniska

Lund, valbara

  • INFC20, Informatik: Avancerade databassystem 7,5 hp
  • INFC50, Informatik: Content Management Systems 7,5 hp
  • INFC55, Informatik: Webbutveckling 7,5 hp

Borås, obligatoriska

  • Introduktion till programutveckling – från information till tillämpning 7,5 hp
  • Systemanalys och design 7,5 hp
  • Grundläggande programmering med C# 7,5 hp
  • Databasteknik 7,5 hp
  • Objektorienterad systemutveckling I 7,5 hp
  • Test av IT-system 7,5 hp
  • Webbdesign 7,5 hp
  • Objektorienterad systemutveckling II 7,5 hp

Stockholm, obligatoriska

  • Introduktion till data- och systemvetenskap 7,5 hp
  • Objektorienterad analys och design 7,5 hp
  • Programmering 1  7,5 hp
  • Databasmetodik 7,5 hp
  • Programmering 2 7,5 hp
  • Datorsystem 7,5 hp
  • Logik 7,5 hp
  • Projektarbete med programvaruteknik 15 hp

Stockholm, valbara

  • Tjänster för en uppkopplad värld 7,5 hp
  • Information och datasäkerhet 7,5 hp
  • Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp

Trollhättan, obligatoriska

  • Databaser och databasdesign, 7.5 hp
  • E-tjänster och XML, 7.5 hp
  • Grundläggande programmering med ett objektorienterat språk, 7.5 hp
  • IT-säkerhet, 7.5 hp
  • Systemutveckling för mobila applikationer, 7.5 hp
  • Tjänsteorienterad systemarkitektur, 7.5 hp
  • UX-design, 7.5 hp
  • Webbprogrammering, 7.5 hp

Trollhättan, valbara

  • Systemutveckling för mobila applikationer II, 7.5 hp
  • Utvecklingsprojekt för mjukvara, 7.5 hp
  • Verksamhetsförlagd informatik med utvecklingsperspektiv, 15 hp

Linköping, obligatoriska

  • Problemlösning och programmering 7.5 hp
  • Informationssystemutveckling 5 hp
  • Objektorienterad programmering i Java 7.5 hp
  • Databaser och datamodellering 7.5 hp

Linköping, valbara

  • Datastrukturer och algoritmer 7.5 hp
  • Programutvecklingsmetodik 12 hp
  • Programmering i C# och .NET Framework 4 hp
  • Datastrukturer och algoritmer 7.5 hp
  • Programmering i C++ 6 hp
  • Interaktionsprogrammering 6 hp

För referens – kurser i Göteborg som vi bedömt “icke-tekniska” (ej tillämpade eller praktiska, eller ej IT-/datarelaterade)

År 1

Informationsteknologi och informationssystem, 15 hp (TIG015) (halva ej teknisk)

Verksamheter och information, 15 hp (TIG016)

Systemutvecklingsprojekt, 15 hp (TIG059)  (se diskussion ovan)

År 2

eBusiness & eGovernment, 15 hp (TIG098)

Affärssystem, 15 hp (TIG162)

Beslutstödsystem, 15 hp (TIG163)

Interaktionsdesign, 15 hp (TIG164) (se diskussion ovan)

År 3

IT – ledning, styrning och strategi, 15 hp (TIG064)

Tillämpad IT Management, 15 hp (TIG166)

Informatik som vetenskap, 15 hp (TIG165)

Examensarbete, 15 hp (TIG067) (har ej räknat examensarbete som teknisk i någon jämförd utbildning)

Examensbeskrivning:

Examensbeskrivning kandidatexamen i informatik (Systemvetenskap)

Diskussion

Ska en systemvetenskaplig utbildning innehålla tekniska (enligt vår definition ovan) kurser? Ska en utbildning inom Informatik göra det? Vi har ingen aning.

Jämförelsen visar dock att de undersökta utbildningarnas lärosäten tycker det i högre utsträckning än Göteborgs universitet.

Kanske är det bra med en stor bredd vad gäller teknisk tyngd i utbildningarna. Vår reflektion är mer åt hållet att det borde finnas fler möjligheter inom de valfria kurserna på GU att välja mer tekniska kurser. Det står naturligtvis varje student fritt att göra detta val inom universitetets utbud i stort men institutionen (i vart fall inom avdelningen Informatik) erbjuder som sagt bara en (eller möjligtvis två om man räknar interaktionsdesignkursen) teknisk kurs som “valbar” på programmets webbsida där kurserna och programmet beskrivs.

Kanske är det också bra om man tydligare marknadsför programmet på ett sätt som reflekterar att det är ett förhållandevis litet fokus på Tillämpad IT, programmering och “datorkunskap” på just GUs program. Det gör det lättare för studenterna att välja mellan programmen och högskolorna. Kanske skapar det också mer korrekta förväntningar på innehållet. Detta borde undersökas, exempelvis genom intervjuer och utvärderingar av studenter som studerat vid de undersökta högskolorna.

Kurser som vi bedömer vore särskilt relevanta att erbjuda

Bland de “tekniska” kurser vi identifierat hos de läroverk vi undersökt, bedömer vi följande som särskilt attraktiva att erbjuda även studenterna vid GU, åtminstone som valbara kurser:

  • Algoritmer och datastrukturer
  • Dynamiska webbapplikationer
  • Kvalitetssäkring i systemutveckling
  • Tjänster för en uppkopplad värld (så kallat IoT)
  • IT- och datasäkerhet 7,5 hp
  • Interaktionsprogrammering (dvs programmering av grafiska gränssnitt)
  • Systemutveckling för mobila applikationer (som en dedikterad kurs)
  • Databaser och datamodellering (som en dedikerad kurs)
  • E-tjänster och XML (kanske bredda med JSON även)
  • Logik (som en dedikerad kurs)
  • Datorsystem (https://daisy.dsv.su.se/servlet/Momentinfo?id=6372 för referens)
  • Objektorienterad analys och design (ja, som en dedikerad kurs med inriktning på programmering och praktik)
  • Designmönster (ej med som kurs bland undersökta program men låter ändå bra i våra öron)
  • Programming languages and paradigms

Further studies

Nej, vi skojade bara. Men det skulle vara intressant att undersöka samtliga systemvetenskapliga utbildningar. Här är en lista från en gammal webbsida. De som undersökts ovan har vi fetstilat.

Blekinge tekniska högskola

Chalmers tekniska högskola

Göteborgs universitet

Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle

Högskolan i Jönköping

Linnéuniversitet

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Skövde

Högskolan Kristianstad

Högskolan på Gotland

Högskolan Väst

Karlstads universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Mittuniversitetet

Malmö högskola

Mälardalens högskola

Stockholms universitet

Umeå universitet

Uppsala universitet

Örebro universitet

 

 

Fortsättning följer …

[Tillagt i efterhand. Här är uppföljande post: Förslag på övergångslösning]

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

1 Response to En jämförelse mellan olika Systemvetenskapliga utbildningar i Sverige

  1. Pingback: Förslag på övergångslösning | Pedagogik för programmering

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s